Ibland är journalistik samma sak som osunt leverne. Igår natt tillbringade jag exempelvis tid på göteborgskrogen Sejdeln på Andra långgatan under en intervju med två legender som eventuellt blev något större än vad det var tänkt från början.Sejdeln är, för den som aldrig varit där, den sortens ställe där man kommer på sig själv med att sjunga med i Scorpions "Rock you like a hurricane" utan att man riktigt vet hur det gick till.
Vad vill jag ha sagt med det här - mer än att jag är i Göteborg på jobb och har varit ute?
Egentligen bara att det jag tror är en journalists absolut tre största utmaningar i livet kan vara följande:
• Att vara vegetarian
• Att vara nikotinfri
• Att vara nykterist
Dessa tre fina egenskaper kan försvåra arbetet avsevärt eftersom man så ofta behöver anpassa sig efter situationer som inte går att styra. Hur kommer man runt det faktum att journalistik och skörlevnad ibland är ihopvuxna?
Inlägg
19 kommentarer:
Man kan väl säga nej? Har för mig att Andres Lokko satt och drack öl när han intervjuade Beastie Boys som på förutsägbart b-boy-manér samtidigt rökte ner sig totalt.
Fast öl är ju också en drog...
precis. journalistik är påfrestande för kroppen. jag har därför lite ågren över att jag lämnade löparskorna hemma den här trippen.
det här fattar jag ingenting av.
Kjell: Ville nog mest bara publicera en rolig bild av Jimmy Breslin. Nackdelen med nätet är att det inte går att klippa ut och spara och sätta upp den på kylskåpet.
Intervjua en legend på Sejdeln, Henrik Berggren?
Också: Inte kunna/vilja inta koffein. Både för det sociala, det estetiska, och det praktiska sena arbetet.
Enkel förklaring – många som blir journalister dras till kickar/belöningar. Som frilansare innebär jobbet en del kickar och belöningar.
1) När du säljer in ditt jobb – researchen var med andra ord inte bortkastad och man kan hoppas få åtminstone lite betalt.
2) När du får träffa nån galning som försätter en i en trängt läge, med situationer som de ovannämnda. Många som är betydligt äldre än mig förundras över mina historier från reporterjobb.
3) Kicken av att vara KLAR! med sitt jobb, lämnat till redaktören. Ebbas dock när den sistnämnda ber om komplettering av etc.
4) När man äntligen får betalt – många arbetsgivare har gjort sena betalningar till legio.
5) När det publicerats och det rör upp lite känslor, folk hör av sig etc.
Det gäller inte precis bara journalister. Och så är det inte egenskaper.
omfg! jag ligger SÅ risigt till! vegetarian, nykterist, röker inte OCH dricker inte kaffe. kommer jag överleva som journalist?
Svante: Du har förstås helt rätt. Nykter kommentar.
Elin: Nej, tvärtom. Vi återkommer till det.
Elin: Eh, jag menade "Ja, du kommer att överleva". Är inte riktigt mig själv idag.
tack klas!
mitt ess i rockärmen hade annars varit mitt efternamn som innehas av färre än tio personer i sverige.
Legend/legendar, hur var det nu igen?
(Oj oj, ledsen Klas, men du har varit redaktör och om man lägger upp bollen för högt i pingis, finns det en överhängande risk att motståndaren smashar.)
Pelletsmaskinen: Du har rätt. Men jag säger som Slas när han kommenterade rättstavningsfunktionen på ordbehandlare. Fritt ur minnet: "att kunna stava är endast en viktig uppgift för korrläsare"
hlt krrkt ang. stvnng, mn n sopkvast är en sopkvast, ingen spade ...
Pellets: Indeed, men jag anser nog någonstans att charmen med bloggformatet är att man inte är särskilt noggrann med vad man häver ur sig eller ens hur man gör det. Det är mer ett fikarum än ett välordnat sammanträde. Dessutom är det gratis, då får du svälja felanvändningar av ord här och där.
Men du skulle kunna få jobb som korrläsare på bloggen om du vill. Betalning: du kan få plocka några saker ur en överbliven goodiebag som ligger här och skräpar.
Jag accepterar uppdraget! Det är fint hos er ...
Skicka en kommentar